anonwret

I UNT den 15/4 kunde vi återigen läsa om hur det "nu tas krafttag mot klottret" och en 48-timmars regel ska gälla. Dagen efter såg jag färskt klotter i form av ett hakkors på en busstidtabell i Salabacke vilket inte bara var en otrevlig syn utan även gjorde att jag inte kunde läsa tidtabellen. Samma dag gjordes en polisanmälan och jag hoppades att klottret snabbt skulle försvinna. Efter en vecka kom ett brev från polisen med onödigt mycket överflödiga papper och meddelandet att ingen förundersökning skulle inledas. Det var inte förvånande och det kändes t o m lite onödigt att ens polisanmäla det eftersom klotter ändå verkar finns överallt. Jag tog sen en promenad genom Salabacke och gick förbi den berörda hållplatsen för att se om klottret var borta, nu när det gått minst 7 dygn. Men icke! Tvärtom fanns klottret kvar och nu hade även nytt klotter sprejats på andra sidan tabellen så två olika busslinjer blev svårlästa. Så vad hände med alla vackra ord om krafttag mot klotter? Ska jag polisanmäla samma sak en gång till eller hur är det tänkt? Kanske ska vi medborgare själva måla över t ex nazistiskt klotter om inte kommunen ansvarar för saneringen? En risk med dessa vackra ord, och att ingenting görs är att förtroendet för kommun och polis minskar samt ökar risken att medborgare tar lagen i egna händer och målar över skiten. Det är en utveckling som jag inte tror någon vill se. // Max Colliander