anonwret

När jag började blogga visste jag att det skulle bli ett steg ut mot, ja vadå? Allmänheten? Ja det  är nog ett passande ord. Jag visste att jag skulle få ta emot kommentarer och jag beslöt mig från början att inte vika en tum. Det här är min blogg och jag skriver vad jag vill skriva. Efter en uppmärksammad händelse på Stureplan som jag skrev om krävde folk att se bevis på det jag beskrev, händelseförloppet. I detta fall det brutala polisvåldet. Jag kände först lite skuldkänslor för att jag skrev om något, som jag inte kunde bevisa. Men har sedan tänkt klarare på det hela. Att bevisa allt, precis allt man pratar om är omöjligt. Det var många som beskrev samma saker som jag som bloggade om polisvåldet på Stureplan. Jag har läst många andra bloggar också och det är otroligt sällan folk faktiskt bevisar allt de skriver om, jag gör vad jag kan för att kunna dokumentera händelser, t ex med en kamera. Men mer än så kan jag inte göra, jag gör mitt bästa helt enkelt. Duger det inte för folk så låt det va, men att komma och kräva bevis är inget som kommer leda någon vart.

Det här är min blogg och jag skriver vad jag vill, och i Stureplansfallet skrev jag precis vad jag såg och hörde. Jag publicerar bilder om jag vill publicera bilder, och jag skriver för min egen skull. Vill folk läsa får de jättegärna göra det, det är bara kul om folk lyssnar på en. Men ska människor, anonymt komma med uttryck som "bögjävel", eller vägra tro på på det jag skriver om jag inte kan bevisa minsta detalj. Då kan de bespara sig tiden det tar att kommentera ett inlägg. Jag tar inte åt mig av personangrepp, sådant står jag över - gör det du med! Så kanske vi en dag kan ha en värld fri från personangrepp och otroligt låga debattnivåer.

Tack för mig så länge // Max Colliander